Info

patoebba2

VÄLKOMNA TILL VÅR HEMSIDA + BLOGG! När Du ändå är här så passa på att lägga in sidan på Dina favoriter! E-post till oss (Gunilla) gör Du lättast under fliken "Kontakt"

Bunty´s Irresistible Imp
boork1a
 ”Boork”
 Född 88-03-26 Död 00-03-09

Bernard_2
e.Korad Such Nuch Intuch Engelaiz Amusement-Man
 u. Gambol`s Kind Regards to Bunty´s

Meriter: 2 CERT 4 ck

Boork, Bunty´s Irresistible Imp, brukade vi ibland kalla för en ”måndagsboxer”. Inte för att han inte såg ut som en boxer, tvärtom! I vår uppfattning var det en mycket stilig hund med elegans, kraft och framför allt utstrålning.
Nej, vad vi menade var, att om något kunde hända en hund så hände det Boork. Han slet av sina korsband, han bröt benet, han fick rävskabb och en kroniskt hudåtkomma som gjorde honom helt naken ibland.
Brydde sig Boork? Knappast! Trots att han fick gå på medicin större delen av sitt liv så märkte man inte det på honom. Han var en mycket värdig representant för rasen. Glad utan att bli hysteriskt uppspelt, kelen utan att vara en ”pussgubbe”. Ville man absolut ha en puss av honom fick man locka med en godbit. Tror aldrig att han vägrade äta någon gång. Han älskade att ligga på gräsmattan och rulla runt i solskenet med sin gamla trasiga och illaluktande fotboll. Då kunde han lägga upp ett glädjeskall för att tala om att han trivdes.
Konstigt nog, trots alla skador upplevde vi aldrig Boork som sjuk, utan ständigt glad och på hugget.
Detta med att han var storvuxen och kraftig brukade han (tyvärr) ibland utnyttja genom att till andra hanhundar tala om det med en elak blick eller ett ilsket skall, men aldrig mot sin flock där han var kung trots att det var drottning Binja som styrde. Tror aldrig han var medveten om detta eftersom dom två var som ”ler och långhalm”.
Boork blev 12 underbara år gammal och trots att kroppen inte lydde honom helt ut det sista året så var han klar som en vårbäck i huvudet in i det sista.
Att han kallades Gurkan beror inte på vårt svenska handbollslandslags ”gurkburk”. Han blev kallad gurkburk långt innan de uppfann uttrycket. Det var Maries , Boorks uppfödare, yngsta dotter som efter att hon fick veta att vi skulle kalla honom Boork på sin bredaste skånska frågade; ”Bårk, en sån där gårkebårk?” Efter det blev han ”gårkebårken” eller ”Gurkan” för alla som kände honom.
Vi saknar dig ”Gurkan” och kommer aldrig jämnföra Dig med någon annan boxer.

boork2bbunkea

Vädret hos oss
Blogginlägg
december 2017
m ti o to f l s
« Nov    
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031
Några trevliga bloggar
Mest besökta sidor
Meta